Traditioner & Seder

Friar man idag vid förlovning?

2008-02-19 15:01 #0 av: Johannes

Själv gick jag ner på ett knä och friade när jag och Caroline förlovade oss men jag vet många som bestämmer sig för att "bara" förlova sig.

Det värsta frieriet jag varit med om var Carolines föräldrar (hennes styvpappa)

Dom ligger ner i varsin soffa framför tv:n. Och mellan sporten och A-ekonomin säger han - äh ska vi inte ta och gifta oss.

Som tur är så har Carolines mamma träffat en ny man eller ja för 5-6 år sen och han är lite mer kärleksfull hehe.

Anmäl
2008-02-19 15:04 #1 av: CarolineJ

Nä det va inget roligt frieri för mamma. hehe

Anmäl
2008-02-19 16:22 #2 av: HannaM

Min gubbe friade när vi förlovade oss... dock missade han knäståendet=p kom på det i efterhand och konstaterade att "fan nu har jag missat mitt enda tillfälle i livet att knäböja"

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2008-02-20 09:39 #3 av: lisette

#0 säker på att han inte fes med? ;)

#2 det är ju bra att han tänker så ivf!!! =)

när vi förlovade oss så var det inget knäböjande. det var två ringar i en teask istället.

Anmäl
2008-02-20 11:46 #4 av: CarolineJ

#3 hahaha skulle inte förvåna mig om han fes.

Anmäl
2008-02-21 15:53 #5 av: Hanasa

Min kille har redan varit gift en gång så vi kommer inte förlova oss innan. Vi har pratat om giftermål i flera år, men vi har inte kommit till skott, så pratade vi med våra bästa vänner om att kanske gifta oss tillsammans så jag skrev jag ut en hindersprövan och sa till killen att om han ville gifta sig med mig så fick han skriva under, annars fick han låta bli. Han tog direkt pappret och skrev under så nu är planeringen i full gång. Inte vidare romantiskt, men vi tog den romantiken några dagar senare istället då det var alla hjärtans dag! Kyss

Anmäl
2008-02-21 17:06 #6 av: AusaBausa

Johan friade på knä utan ring och sen valde vi dem ihop därefter förlovade vi oss under förlovningslinden  Bäckaskogs slottspark m picknick o allt...Myyysigt!

Anmäl
2008-02-21 18:40 #7 av: lisette

#5 ord o inga visor! ;)

Anmäl
2008-02-28 14:19 #8 av: AlbaStiffler

Jag tog saken i egna händer och friade till min sambo uppe på ett fjäll vid kebnekaise. Vi fjällvandrade och var påväg till en vacker plats vid ett vattenfall där jag skulle göra det, men på väg dit pajjade hans knä och han vart tvungen att lägga sig i ett videsnår innan vi kunde vända hemåt (var som tur var bara 3 km från fjällstationen). Det blåste som bara den.

Jag gick ner på knä och friade. han blev jätterörd och sen myste vi ett tag. Sen fick jag springa iväg och leta efter en vandringskäpp (ett träd att göra käpp av) men då det var ovan trädgränsen var det mycket svårt. Hittade tillslut en murken gammal gren som jag kunde kotta till något så att han kunde släpa sig hem. Väl på stationen skålade vi i trokadero och käkade torrmats-carbonara. När man är i fjällen glädjer man sig för sån lyx. :) Dan efter tog vi helikoper hem då hans knä inte gick att gå på!

Minnesvärt värre! :) Superromantiskt dock. Nu 2 år senare ska vi gifta oss! :)

Anmäl
2008-02-28 19:45 #9 av: lisette

verkligen minnesvärt!

Anmäl
2008-08-06 23:59 #10 av: Niini

Vi bestämde tillsammans även om jag egentligen tycker karln ska ner på knä och fria. Men jag sa han får gå ner sen när han anser vi har råd att gifta oss ;)

Anmäl
2008-08-08 11:00 #11 av: linasvovvar

Min man gick ner på knä och friade med blommor och hela kittet helt underbart va det =0) Sen frågade han även min far om min hand !

Anmäl
2008-08-09 02:09 #12 av: bubbelbubbel

vi friade inte, eller ja, haha, vi bestämde tillsammans att vi skulle förlova oss, men längre än så är det inte bestämt, vi får väl se vad som händer i framtiden ?

Anmäl
2008-08-09 11:45 #13 av: ElinKee

Vi kommer inte att förlova oss för ingen är med i svenska kyrkan. Så det blir alltså bara en ring. Men det varierar nog från land till land, min bror ska gifta sig med en kristen amerikan och dom har också bara en ring, hennes. Där får hon sin på frieriet och han sin på bröllopet

Anmäl
2008-08-11 12:50 #14 av: Linn

hmm... jag fick inte det svaret som jag hoppades på när jag såg den här tråden. Jag och min pv förlovade oss, inget romatiskt alls, vi bestämde det tillsammans, sedan kollade vi ringar tillsammans och när vi hämtade dom frågade han om han var tvungen att gå ner på knä, han tyckte det var pinsamt eftersom att vi var på ett köpcentrum, så han slapp. Sådär frutansvärt oromantiskt.

Men när man sedan bestämmer sig för att det är dags att gifta sig då? Hur gör man då? Får dama en till ring och bär den fram tills bröllopet? Eller är det ett frieri utan ring och sedan massa pyssel att få fram en ring tills bröllopsdagen? Hmm.. Kanske lite stökigt det här men ni kanske förstår hur jag menar?

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

Anmäl
2008-08-11 13:39 #15 av: Niini

#14 jag anser nog att man egentligen har friat och tackat ja till giftemåli och med att man förlovar sig.

Anmäl
2008-08-11 15:20 #16 av: AlbaStiffler

#14> Som #15 säger är helt rätt. En förlovning är alltså en fråga om personen vill gifta sig med en. När de förlovar sig i USA säger man ju "will U mary me?" och när personen svarat ja (i både sverige och USA) så är man alltså förlovad. Förlovningen var förr i tiden något man gjorde ett år innan man gifte sig, för att prova på så att säga, hur det var att gifta sig. Så enligt traditionen ska ni gifta er inom ett år... hehehe...

Numer är det ju inte så allvarligt för många att förlova sig. Vissa är virriga och säger att de förlovar sig, och sen friar de för att gifta sig. Detta är alltså att göra samma sak 2 ggr. Att förlova sig och att fria är alltså samma sak. När man förlovar sig/friar skaffar många varsinna ringar. Det vanligaste (tror jag) är sedan att man har dessa ringar fram tills giftemålet, därefter får kvinnan och ev mannen ytterligare en ring. I vårt fall har vi båda 2 ringar var, en förlovnings- och en vigselring, det kändes rättvisast och roligast för oss. Men vissa omanvänder mannens förlovningsring och gör denna även till vigselring.

Mitt tips, gällande ringar är att när ni väl förlovar er, planera i förväg så att förlovningsringarna passar ihop med vigelringen. Även om ni inte bestämmer vigselring då så kan man tänka lite framåt mot vad som kan passa ihop och vad som går att kombinera. Eller gör som oss, gå till en guldsmed och designa egna ringar, vi designade vid förlovningen (2,5 år innan bröllopet) både vigsel och förlovningsring så att de hör ihop. Men vi tillverkade endast förlovningsringen. :) På det sättet kunde jag längta efter min vigselring och nu när jag har båda känns de så perfekta ihop. :)

Anmäl
2008-08-12 17:35 #17 av: Linn

Tack så mycket AlbaStiffler för förklaringen! :D Får jag fråga vad det kostade att designa egna ringar?

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

Anmäl
2008-08-12 18:21 #18 av: AlbaStiffler

#17> Den stora kostnaden är själva guldpriset, dvs vikten på ringen. Denna är ju ungefär densamma oavsett Om man gör den hos en guldsmed eller köper på Guldfynd. Själva guldvärdet (vikten på ringen) då vi tillverkade våra ringar var ungefär halva priset på ringen. Nästa större kostnad är om du har tex stenar och vad dessa kostar. I mitt fall har jag en 0.13cc diamant av lite finare kvalité som är princess-slipad, dvs inget extravagant utan en rätt "liten" diamant (typ 4x4mm).

När vi gjorde förlovningsringarna vart min fästmans ring den dyra, då vi har rätt tjocka och höga ringar så vägde hans massor. Om jag inte minns fel så kostade min runt 5000 och hans runt 7000kr, så totalt 12 000. Men som sagt, de är väldigt tunga. Ringarna gjordes i rött guld som jag tror är lite dyrare än gult guld (den vanliga guldfärgen).

 

När vi 2,5 år senare gjorde vigselringarna så gjordes dessa i vitt guld som i sin tur är något dyrare än rött guld. Dessa ringa är inte lika breda, men likväl lika höga och alltså väger även dessa en del. Men nu blev min ring den dyra då den har en diamant. Tror min kostade 8000kr och min mans kostade 5000kr. Men även hans ring har ju en platta så jag är ändå förvånad att inte hantverket på denna kostade mer. Totalt alltså 13000kr om jag inte minns fel. När dessa ringar gjordes så slipade han även upp förlovningsringarna samt skar ut ett hål i dessa så att plattan i vigselringen passade in.

 

Visst, det kostar lite mer än guldfynd, men det var värt varenda krona. Man ska ju trots allt dras med denna ring resten av sitt liv förhoppningsvis!

I denna tråd finns ett foto på dem: http://brollop.ifokus.se/Forum/Read.aspx?MessageId=c848de8a-2038-454f-a968-7851b0e53c89

Anmäl
2008-08-12 19:36 #19 av: Linn

Just det ja, undrar om inte jag såg dom.. Väldigt fina ringar!

Tja, det blir väl förhoppningsvis tredje gången gillt för mig och Daniel om vi förlovar oss igen så då kanske man kan kosta på det hela lite :)

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

Anmäl
2008-08-13 20:21 #20 av: didis

Nej jag tycker inte att förlovning prompt måste innebära att man planerar bröllop.

Många förlovar sig som en signal till omgivningen att "nu är det vi två" och nöjer sig med det åtminstoner tills man får barn. Med barn är det givetvis juridiskt bättre att vara gifta än bara förlovade.

Så fungerar det ialla fall i min släkt och umgängeskrets där få är gifta som inte har barn tillsammans.

Anmäl
2008-08-14 17:24 #21 av: AlbaStiffler

#20> Fast det tycker jag är att frånta vikten av själva förlovnignen. För förlova sig kan vilken fjortis som ehlst få för sig att göra nuförtiden utan att det är vidare viktigt. Men att förlova sig för att målet är att senare gifta sig, är en helt annan sak och har mycket högre vikt så att säga. Om man bara förlovar sig för att byta ringar tycker iaf jag att man lika gärna kan skippa det och istället kalla sig sambosar. Kanske rent av skaffa något liknande en "sambo-ring" eller något annat liknande...

Hittar ingen bra liknelse, men jag tycker iaf att om man förlovar sig utan att vitsen är att gifta sig (kyrkligt eller borgeligt spelar ingen roll) så har man missat själva vitsen med det hela. Vitsen är såklart att leva ihop resten av livet, och då tycke iaf jag att själva giftemålet är en naturligbit på vägen! :-)

Det är lite som att skaffa en bil för att man tycker det är coolt och moget att ha en bil, men att sedan aldrig köra den utan bara låta den stå... ehhh, skitdålig liknelse, jag vet, men du förstår vad jag menar. man har lixom tagit bort bilens funktion om man inte använder den för dess syfte! *s*

Anmäl
2008-08-14 22:42 #22 av: didis

#21

jag tror jag förstår vad du menar.

Förlovning för mig innebär dock att man planerar att leva tillsammans, så var det när vi förlovade oss. Bröllop hade vi varken råd med eller kände var så viktigt.

Under åren har vi prioriterat massa annat framför bröllop men kände att nu är det "nu eller aldrig" så efter 19 år som förlovade (men på vår 20-årsdag) gifter vi oss. Det kan tyckas vara onödigt lång tid mellan förlovning och bröllop men för oss har det aldrig varit någon tvekan om att det är vi två, sambos eller gifta.

Vår vigsel nu är dels av romantiska skäl men framförallt av juridiska - och för att ha en anledning att festa!!

Anmäl
2008-08-15 20:40 #23 av: AlbaStiffler

:-) Förstår precis att det är lätt hänt att det inte blir av att gifta sig. Det kräver ju att man verkligen tar sig i nackskinnet för att fixa allt... och ha råd med allt.

Måste hålla med om att det även för vår del, förutom att man är ense om att man ska satsa på att vara ihop resten av livet, var viktigt med det juridiska. Speciellt eftersom nästan plan på listan var att skaffa barn ihop (gravid blev jag 3 mån efter bröllopet, ville ju kunna passa i klänningen åxå). Det är på sätt och vis enklare sjukt nog, att gifta sig, än att täcka igen alla hål i ett samboavtal...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.